Om Listudden

Listuddens koloniträdgårdsförening
bildades i juli 1944 då ett antal äldre koloniföreningar som låg närmare stan tvingades flytta p g a utbyggnader av vägar och hus. 

Listuddens koloniträdgårdsförening ligger inom Skarpnäcks stadsdelsförvaltning mellan bostadsområdet Skarpnäck och sjön Flaten, söder om Tyresövägen. Totalt inom Skarpnäcks stadsdel finns ca 2250 kolonilotter på 14 områden.

Föreningen arrenderar mark av Stockholms stad. Föreningen arrenderar marken vidare till föreningens medlemmar. Idag består Listuddens koloniträdgårdsförening av drygt 300 stugor.

Listuddens koloniträdgårdsförening ingår i Naturreservatet Flaten.

Mer av föreningens historia hittar du under Listudden från förr i kolumnen till vänster.

 

Kolonistuga
är enligt Nationalencyklopedin en liten byggnad uppförd på en jordlott inom ett koloniträdgårdsområde, varierar i funktion och storlek från en enkel raststuga till ett mindre fritidshus. Lokala regler om storlek och utformning upprättas ofta av den förening som verkar inom ett koloniträdgårdsområde. Detta har inte hindrat att kolonistugan för många blivit ett personligt uttryck för skaparglädje på samma sätt som trädgårdsodlingen.

 

Koloniträdgård, kolonilott
En koloniträdgård är ett stycke mark som delats in i mindre delar, kolonilotter, som hyrs ut till enskilda personer som odlar exempelvis grönsaker och andra växter där. Begreppet anknyter till ordet koloni (latin: colõnus, "odlare", "nybyggare"). Flera generationer stadsbor har via koloniträdgårdarna fört odlingstraditionen vidare. Koloniträdgårdar och koloniträdgårdsverksamhet är en del av det svenska kulturarvet. Detta enligt Wikipedia.

Enligt Nationalencyklopedin är en kolonilott en jordlott 200-500 kvm inom ett koloniträdgårdsområde (koloniområde) som upplåtits för odlingsverksamhet. En koloniträdgård får bebyggas med en kolonistuga och ett enklare växthus. En mindre koloniträdgård utan byggrätt kallas odlingslott. Kännetecknande är organisationen i en koloniträdgårdsförening, föreningen arrenderar marken av kommunen och sedan i sin tur fördelar lotterna med arrendekontrakt till medlemmarna. Föreningen har det praktiska ansvaret för områdets skötsel av gemensamma anläggningar t.ex. inhägnad, vägar, vatten och avlopp.

 

Koloniträdgårdarnas historia
Topsy Bondeson berättar
. Från Föreningen Södermalms meddelande nr 45 2005

Viktiga datum - enligt boken Koloniträdgården av K Nilsson och I Nordwall 2004

1895 

De första koloniträdgårdarna anläggs i Pildammskolonin, Malmö.

1901  Koloniträdgårdar på fästingsvallarna i Citadellet, Landskrona.
1903 Anna Lindhagen börjar verka för koloniverksamhet i Stockholm.
1905 Koloniområdet Söderbrunn anläggs på Djurgården som Stockholms första.
1914 26 städer har 10 000 kolonilotter.
1915 Stockholms Koloniträdgårdsförbund bildas och ger från 1918 ut tidskriften Koloniträdgården för att driva en stor upplysningskampanj om trädgårdsskötsel. Mer om Koloniträdgårdsförbundet.
1917 Många koloniområden anläggs i Stockholm.
1919-1921 Intresset för odling minskar efter första världskriget.
1921 Agronom C W Nisbeth i Stockholm propagerar för koloniträdgårdsverksamhet. 52 föreningar får en förfrågan om de vill bilda ett riksförbund. Samma år bildas Koloniträdgårdsförbundet som året därpå tar över utgivningen av tidningen Koloniträdgården.
1923 30 000 kolonister finns i landen, men områden avvecklas för att ge plats åt begyggelse.
1926 Koloniträdgårdsförbundet blir medlem i Internationella Koloniträdgårdsförbundet, bildat samma år. Tre miljoner medlemmar i 15 länder.
1929 Krav ställs på att få koloniträdgårdar inlagda i stadsplanen. Så skedde inte, med motiveringen: Det är självklart och behöver inte lagstadgas.
1930 Nordiska Koloniträdgårdsförbundet bildas av förbunden i Danmark, Finland, Norge och Sverige.
1936 Skarpnäcks koloniområde anläggs i Stockholm, då Sveriges största koloniområde med över 500 kolonilotter med stugor.
1939-1945 Tillfälliga odlingsland uppstår för potatisodling, som mest 130 000 potatislotter. På 1940-talet läggs åtskilliga områden ner, hela koloniområden försvinner eller flyttas, men det blir också många nya områden; dels för nya kolonister, dels för de flyttade kolonisterna.
1970 Stockholms kolonister kan teckna 25-årskontrakt med kommunen.
1973 Första kvinnan invaldes i förbundsstyrelsen.
1975 Många nya områden kom till.
1991 Förbundets kongress antar ett program för praktiskt miljöarbete i koloniföreningarna.
1995 Koloniträdgårdsrörelsen firar hundraårsjubileum och håller sin 25e kongress i Malmö, där det första koloniområdet anlades.
1995 De första spadtagen tas till ett koloniområde på Skansen. Invigs 1997. Mer om Skansens kolonilotter.
1998 Kulturhuvudstadsåret. Utställning om koloniträdgårdar i Stockholm på Skansen, utställningen "Kolonistugan en internationell utmaning" på Arkitekturmuseet, "Trädgårdskultur i stadens parker med framtidens ekologiska trädgård och kolonistuga" i Vinterviken.
2000 Projekt kolonikultur, ett lokalt projekt för att stärka iljöarbetet och uppmärksamma kulturvärdena i 14 koloniföreningar i södra Stockholm. Se filmen på 30 minuter.
2003

Invigning av ett nytt koloniområde med stugor på Södra Årstafältet.